Emma-Lotta Larsson

Det var i princip exakt elva år sedan jag såg The Ark live första gången, på Sävsjöfestivalen i Sävsjö. Jag hade aldrig hört talas om dom, hade aldrig hört en låt av dom men blev helt totalt fångad! Den konsertupplevelsen är en av de starkaste jag har och efter det blev "Let your body decide" mitt ledord i livet (Ja, jag hade skrivit det på min ryggsäck...). Det var där och då jag bestämde att min framtida son skulle heta Sylvester (efter trummisen Sylvester Schlegel). Jag tror att Sävsjöpubliken var ganska splittrad när Ola började strippa i sin lila lackdräkt och till slut stod på scen i några crazy stringkalsonger, men jag kände att dom här snubbarna kommer bli nåt! Och samma sommar slog dom igenom stort med "It takes a fool to remain sane".

Jag kan inte påstå att jag lyssnat speciellt mycket på The Ark de senaste åren, men dom har liksom alltid funnits i mitt hjärta. Igår körde de bara hits som alla kunde sjunga med och Ola har en fantastisk förmåga att fånga folk, att tala till folk. Dom är riktigt bra live och det känns kanske lite sorgligt med avskedsturné, samtidigt tycker jag det är sjukt bra av dom att sluta när dom är på topp, när dom fortfarande är bra, när dom fortfarande tycker det är roligt. Det finns för många gamla gubbar som spelat i sina band alldeles för länge, vars bäst före-datum passerat för länge sen och som haft alldeles för många bandmedlemsbyten under åren... Dom är tragiska, men inte The Ark. För dom har vett att förstå att var sak har sin tid och att The Ark kanske har gjort sitt nu.